Klara Östlund

och jag vet fortfarande inte hur jag ska göra. i två situationer.

det ena kan så lätt riva upp en massa gammalt. jobbigt och inte bra.
det andra vet jag bara inte.


jag är rädd. som alltid. jag har fått råd som jag vill höra, men ändå.
för tänk om allt är annorlunda nu mot vad det var då? om det var bara ett tillfälligt ögonblick.
det har hänt förut. därför har jag mina tvivel..


men skolveckan är lugn och skön.